En lång dag ska väl gärna göras ännu längre.. efter att stampat ihjäl den långa vägen hem från bussen inser hela jag att något är tappat på vägen. Inte långt efter tanken står slagen minns jag att det visst var all lust att vara duktig som försvunnit. Hela min almanacka är fylld med prov och kladdiga anteckningar om vad jag borde göra. Kanske tror jag ibland att plugget gör sig självt bara det står skrivet i boken. Där har jag fel, men insikten av det gör inte den tappade lusten lättare att få tillbaka. Den ligger på asfalten någonstans på den tunga kilometern hem. Eller kanske blåste den iväg med vinden och löven. Borta som borta och kommer kanske tillbaka imorgon. Kanske inte. Men det finns väl förståelse för det, eller.. Jakob Hellman förstår, han sjunger alltid så fint till mig. Synd att Mr. Hellman inte var Kulturhistoria-lärare.

Fläderkyss♥