lov-lördags-afton. Faktiskt en bra grej. Idag är det sommar på riktigt, vad folk än säger och det är inte överskattat alls. Jag ska hinna tusen saker idag och jag tror fortfarande det är möjligt. Klockan är ju bara ett... sola vill jag. På altanen med håkan håkan håkan för att han kommer till nästan hemmaplan ikväll men jag är ine där... Fast det är klart, kvällen har andra fina planer att se fram emot så nog löser sig den sorgen ganska fort.

Även om håkanhåkanhåkan på altanen inte är håkanhåkanhåkan som är på riktigt så har jag ju biljetten bokad för sommaren och i fickan har jag husqvarna för en månad sedan då den staden blev jordens mittpunkt ungefär. Det kan man faktiskt leva på ett tag.

Det är påsk idag. I kvällens håkanstad stod en korvgubbe utklädd till kyckling. Skrek piiip pip pip och skrämde högre åldrar än barn. Bjöd på äckligt godis och sålde nog tyvärr inte fler korvar. Men påskliljorna i vägkanten, utanför butikerna och i de ränsade rabatterna är fina. Man är ju ledig på påsk med, och det är ju skönt. Så dagens slutsats: Påsk är bra. Ha alltså en galen, fin, glad och underbar påskafton ni fina. Oavsett om den tillbringas i håkandans, i ett uterum med vänner, över en kaffe i Italien eller precis där ni allra helst befinner er. Ja, fin påsk till er.

(weheartit)

Redan onsdag på ett lov. Klockan är tre.

Har skaffat en ny hobby. Att måla ankare överallt. På sidorna i min anteckningsbok, med kolasåsen på glassen och små halvt synliga i bläck på handleden.

Har låtsas som sommar i två dagar nu. Idag har jag jobbat lite. Som omväxling och för Paris-pengarna, ifall det blir sant att jag får komma tillbaka till dit någon gång.

Har en lista också. En som bara punkteras uppe i huvudet. Varannan grej är bra och varannan trist. Jobba matte- läsa elle. Städa golvet- dansa själv. Skriv engelsk historia- titta på Amélie Poulain på altanen fast utan att titta, alltså lyssna på Amélie Poulain på altanen, jag tycker om hur de pratar.

Har lyssnat på vår-listor. favorit just igår: Håkan Hellström – Äntligen På Väg ♥

Igår gjorde jag muffins med 50-tals färgad glasyr. De finns fortfarande kvar. Punkt 1 på listan. Ät en sån.

Puss.


skepp o'hoj.sodastreemad o'boy.

Idag är måndagen efter en lovinvigande helg. Det var en högt rankad helg, sett på hela våren. Jag och ni flickorna. Göteborg var planerat för oss sedan ett tag och något att längta efter blev visst fort något att tänka tillbaka på. Vi skrev historia på staden med våra ord, vårt fnitter, någon kaffe-fika och små räknade frågor.
Hotellvistelse för på-låtsas-vuxna. Resturangbesök där du ju är vuxen på riktigt. Tusen saker som helst skulle sägas på samma gång när klockan var tid för andras tystnad. Drömmar som pratades igenom halva natten för att fortsättas när vi till sist kunde somna.

I flickors få osagda ord fanns små tomrum att tänka i. Tankar på det som man inte glömmer fast man åker bort. På dig på dig på dig för att du finns på riktigt. överkonsumerad tankeställning. På hur det vore att veta svaren på frågorna att ställa, helt säker vetenskap.
Vem skulle jag vara om jag kunde veta, om jag fick veta?

När jag kom hem var jag trött på det bra sättet. Nöjt utmattad att somna lugnt i. Jag gjorde det. Somnade lugnt.

Sedan blev det måndag. Fast inte på riktigt. Det blev sol-lov. Man ser solen på mina axlar nu.


När jag blir stor kommer jag fortfarande tycka om er.

♥

april april. Himlen är blå och ärligt vårig. Luras inte med vinter mer. April och snart sommar om man kollar i framtiden. fredagsmys är den bästa reklamen nånsin förutom de första ipremgubbesreklamerna. Jag älskade dem, när han spelade gitarr och sjöng jobbiga sånger om var det gjorde ont. ååh va bra. Fast fredagsmysreklamen är bra med, mest för att den spelas just när man förbereder hela kroppen för en kväll i soffan med de mysiga. Ikväll ska jag bara mysa lite, men ändå. Det är fredag. Lov också.

Imorgon står favoritstaden på schemat. Nej. inte Paris, men i Sverige. Göteborg med två töser. Fina planer. På resten av lovet står inte så mycket ännu, mer än allt. Jag vill läsa, rita, shoppa, sova, träffas, lära mig andragradekvationer på två minuter, baka chokladkakor, äta chokladkakor och lyssna igenom alla spotifylistor för att jag hörde en faslig nyhet om att de ska bli sekundbegränsade snart. Låtarna och mina långa listor, man kommer bara få lyssna på sin favoritlåt fem gånger också. Usch vad de hittar på.

Jag älskar fina hemligheter. De som är ballonger fyllda med hallonsoda i magen. Trots att det såklart bara är i min mage, ens om jag avslöjar. För så särskilt är det verkligen inte. Men du. Det räcker bra för mig.

pusspusspuss

Hemma på solmark redan nu. Till och med för ett tag sen. Tänkte bli en grad brunare och snart snart göra nytta. Snart, när jag lyssnat tusen gånger till på winnerbäcks bästa för det känns som sommar då. Tusen gånger senare ska jag skriva turism-planering och ett helt exemplar uppsats om sånt som kallas sociolekter. Imorgon är det redovisning gånger två vilket jag har en viss åsikt om. två gånger för mycket.

Men sen är det faktiskt lov och det är helt klart bäst... även om det faktiskt måste få namnet andragradsekvation-typ-tjugo-sidor-matte-ush-fy-nej-nej... Men som man såklart tycker, lov är lov och lov är bäst!

Längtar till helgen, mer nu än jag gjorde igår, mest för att det börjar bli närmre nu. När det står lördag i almanackan står det något mer. Göteborg med två fina flickor!! Det känns tjusigt.

Tänkte såhär. tusen tusen tusen eller kanske tre till. Sen byter schemat innehåll.
3 fina. 1.2.3.
Lars Winnerbäck – Sen du var här
Lars Winnerbäck – Nån annan - Live
Håkan Hellström – Här Kommer Lyckan För Hundar Som Oss

SOOOOLGLAS. snart sommar igen...

april nummer 13. Snart är det lov, men inte ännu. Först ska jag förstå boken jag inte läst. Det är en konst. Imorgon är det prov.

Onsdagar är en bra dag mitt i veckan. Ofta i alla fall. Idag, ja, väldigt bra faktiskt. Någon som du skulle aldrig klara av att inse varför. Du låtsas inte om. Precis så som jag också gör. Låtsas inte om. Fast du klarar nog av det bra egentligen, klarar bra av att inse. Bara låtsas inte om.

Dans i huvet. Sedan sena bussen hem, det var en buss som gick till ett nästan tomt hus. Ensam hemma med lillebror. en lillebror och tre alternativ.

1. makaroner
2. macka
3. pannkakstårta.

jag röstar för nr. 3. Du med. Pannkakstårta och dans till iggy pop alldeles för högt och nästan brända pannkakor. Ingen av oss kan vända utan att de går sönder. Men vi kan äta dom ändå. Precis alla med hål i mitten.
Nu: lord of the flies. Jag ska förstå nu. Verkligen.

Hejhejhej. och om du inte har några hemligheter att tvingas förstå kan du lyssna på en onsdags bästa sånger. Puss för världssamfundet.
Iggy Pop – The Passenger
Chris De Burgh – A Spaceman Came Travelling
Simon & Garfunkel – The Sound Of Silence

ahlalala lalalala ahlalala ah la
bilderna är såklart inte mina. De kommer från we heart it. Tack för lånet.

sommarsöndagsfrukost. Hjärtpannkaka och choklad. på altanen under solen.

Solkrämslukt och solhattskugga. Låtsassommar och snart brända knän. Små familjebarn byggde en vattenballongspåfyllare för väl genomtänkta bus. Jag skrev om isar och glaciärer. vindar som blåser saharas sandkorn till andra världar, men glöm & dröm! Faktiskt nästan sommar. Tom Waits, Marc Cohn och gammalt välgjort i bakgrunden. Solhattsugga precis hela dan. Vindarna som blåser sandkornen allra längst, de nådde aldrig hela vägen.
♥

det blåser frisyrförstörande vindar. Så starka att den mest snabbpromenerarande mamman går i ultrarapid och vi andra flyger nästan bakåt. Eller framåt om man har turen med sig. Man kan höra rörelsen där ute fast man sitter inomhus och äter apelsin, målar ugglor och lyssnar på simon & garfunkle i alla fall ganska högt. Så mycket blåser det.
Nu är det helg och jag ska försöka göra bra av den. bäst kanske blir svårt när jag visst fungerar så att geografiska förklaringar alltid skjuts upp, men bra ska nog ordnas, trots planerad tid för tråk. Jag ska lära mig hemliga funderingar mellan raderna i en bok också. På engelska. Den är säkert bäst i världen egentligen, boken, men jag har inte riktigt lusten att försöka förstå just nu. Lånade ljudboken på svenska istället. 7 och ett halvt timvarv som ska pressas in någonstans. Helst i helgen. Helst nu. Men när det är på ljud kan man ju fungera dubbelt tänkte jag. Måla ugglor samtidigt eller nåt. Äta apelsiner, titta på vindarna, bara inte för noga. Då kanske jag missar de gömda hemligheterna. Koncentration nu. koncentration. Då blir nog helgen bra.

tyckte det var en fredag för 1. 2. 3. old songs. for the owls in the world and for you. puss.

Jag slarvade bort mig i tiden. Gick upp för tidigt, en och en halv timme. Jag kom på mig själv alldeles för sent för att kunna låtsas som ingenting alls. För sent för att fortsätta drömma. Gjorde pannkakor istället, för frukost hade jag inte hunnit äta ännu. Lång frukost, en hel timme med amerikanska pannkakakor att äta i soffan samtidigt som jag läste boken där de säger fina saker hela tiden. Norwegian wood. Den ska man helst läsa. Jag har en favoritmening i den. På sidan 35: Kizuki hade helt enkelt en osviktlig känsla för atmosfärer. Önskar någon hade sagt så om mig. Just för atmosfärer skulle jag vilja ha en osviktlig känsla faktiskt. Boken är 413 sidor lång, jag har bara kommit till 165 ännu så den finns fortfarande kvar. Den är av sorten man helst inte vill läsa ut egentligen. Bara för att känslan av att den har fortsättningen oklar, är så fin.
Idag leker vädret blåst. Helt fruktansvärt vad det blåser. Snart blir det nog soligare. Det är ju vår nu.



Igår var en bra dag. Jag kom att tänka på det idag.
♥

Idag är det onsdag och det kan man säga många gånger om. tills man tror sig veta precis vad det innebär. att det är onsdag. Idag var inte samma, inte precis bara onsdag. Inte heller särskilt märkvärdig. men inte vanlig som alltid. Det började med några få franska ord, bara kort, för sen skulle vi snurra i svettiga händer i en idrottshall. Det var dansdansdans och det kunde ju varit värre. Sanningsenligt var det faktiskt ganska kul. Snurrigt, svettigt och ganska kul.

Sedan kunde man vara glad åt lång rast som belöning. Lagom för ute-lunch bestämde vi. Sedan Engelska som var det tröttaste man kan se med öppna ögon. Öppna som stängdes lite och blev nästan svåra att öppna. så trötta. Sedan gick jag till biblioteket för att vänta in minuterna till nästa lektion. Läste i min just nu bästa bok och glömde tiden. Sprang de tre trappor upp som gör konditionen synlig utanpå. Förlåt för att jag kom lite sent. men ingen fara. okej pust ut.

Efter sånt var fika bestämd, med tre fina som vill göra några sommardagar med mig. Sådant ska planeras och bäst över äppelkaka, cheesecake eller smooothie. Bussen hemhem. Nu är onsdag snart slut. somnar nog lättast utan saga en kväll som ikväll. Somnar nästan nu. sov sött. fast först ska jag dricka té.

♥

igår kollade jag på film och knäckte crème caramel med en tesked som Amelie Paulain älskar att göra. Så som jag inte riktigt lyckades med, men känslan var ändå fin. Det var inte den filmen jag kollade på, Amelie från Montmartre, nej. det var en annan. Den som handlar om Cornelius Vreeswik. Jag tycker om honom ibland. När han sjunger om min moster  Cecilia lind och om mördar Anders. Då kan jag rysa och le ganska ofta. Den filmen såg jag alltså, igår när jag kollade på film och knäckte sockerbränna med tésked. Den var fin tycker jag. Bra att de pratade svenska också, för jag hade inga linser. Jag hade inte kunnat läsa texten om den varit på franska eller hollänska eller nåt.


pusspost.

lördagen efter en mysig fredagskväll med några folk av bästa kvalitét. Lördagen som är helt vit på himlen och helt intetsägande i luften. Om luften nu kan vara sån, intetsägande. Jag vaknade denna morgon alldeles tidigt i förvirrade tankar. Hade av automatik satt på klockan på 06.00 så den ringde då. 06.00. Tände lampan som lös i tio minuter, lagom vaknatid för att ligga kvar mitt emellan sov och intesov. Så som jag alla vardagar tänder lampan för att vakna. Sedan tänkte jag tvångstankar om att gå upp. Tänkte på vilken dag det var. i flera minuter men kom inte på. Fredag, tisdag, torsdag..? vänta nu lite där, tänkte morgontröttaste tankeverksamheten. 5+8 är 13 och efter fredagsmys kommer... lördagsmorgon! Himmel va knäppt hann jag tänka och drömde snart igen.
Sedan vaknade lördagsmorgonen på riktigt. I mer lagom tid. Utan klockpling i örat. Frukost själv för ingen annan var där att äta med. Det är det skönaste ibland.
Sedan blev dagen städad, sprungen och lite ljusare. Pankaks-partaj. nästan, fast egentligen bara vanlig lunch. Pankakslunch.
Lyssnade mest på jättebra musik sen, för varför lyssna på dålig?
Så kan lördag se ut. När himlen är vit och väckarklockan busringer. Nu ska jag måla naglarna tänker jag.

♥

det är en regnig höstdag mitt i våren.
Himlen regnar och på engelskan fryser armarna när den handlar om boken vi läser. På engelskan berättar Sir om meningen bakom orden och han berättar sagan så att jag fryser. Man behöver inte ens läsa boken, han berättar så bra. Boken vi läser är lite hemsk. Den handlar om verkligheten.
Efter engelskan fortsatte frysandet och vi tittade på barnsliga filmer nere i bibliotekets källare. Nästan ända till slutet hann vi titta, så lång var rasten.
Teater som handlade om sådana som oss, så som vi lever våra liv på samma sätt som andra. Det var det den handlade om. om sådana som oss.
Nu är klockan mer än då. Det regnar fortfarande i hösten som är mitt i våren. Jag har massor med måste måste måste göra. Bäst att jag gör nu.

god kväll.
(i bilden finns en sång. som jag lyssnade på precis. fin är den.)

proppad helg gör snabbare måndag av tiden. Speciellt då en timma helg bara försvann. Hade jag bestämt när tiden skulle försvinna hade jag valt tisdag. Den dagen är så lång ändå, jag lovar att ingen skulle märkt om en liten bit försvann. Men vissa saker är inte mina att bestämma. Kanske hade någon annan bättre argument för att söndagen fick bli kortare.
Proppad helg var mest av allt kändes det som. Med bra sorts allt. Igår räddade jag sommaren till exempel. Intervju som mest var bullar och prat om stället där jag bor, det gjorde både min söndag och min kommande sommar lite mer meningsfylld. Tjoo. ja faktiskt.
Och nu är det måndag och jag kan äntligen äntligen andas ut sådär lungt och långsamt som folk säger att man ska. Jag skrev ett uppskjutet (högt långt brett uppskjutet) prov i eftermiddags. Nu är ögonen helst stängda i trötthet och all lokig jag ibland lyckas tänka fram är i läget lite svårnådd. Allt det logiska tog slut med provet, men skönt som tusan att jag kan kryssa av och kanske någon gång komma i fas. Någon gång, kanske då den försvunna timmen kommer tillbaka...

1+1. vet du vad det blir?
♥

Tusen tusen tusen små stenar ligger på asfalten. De finns där nu när snön är borta, så borta för att inte komma tillbaka mer. Inte förren det faktiskt är snötid igen. Då göms stenarna igen. Nu är småstenarnas tid. De blåser upp i ögonen för vindarna är så starka. Så starka att cykelminuterna till bussen blir fler, trots att det inte ens är långt. Brukar aldrig hinna lyssna på fler än tre låtar när jag cyklar den vägen, i morse sjöng vinden till fyra. Låsa snabbare snabbare och vinka till busschaffisen som stannade snällt. Verkligen tur för mig.
Tusen små stenar blåser fortfarande ute, men jag sitter inne och läser lite i en bok fast jag redan läst ut den. Så bra kan böcker vara. Jag borde läsa mer. Inte bara ibland eller när jag måste. Borde läsa så som läsande människor gör, för att det är bra.
Jag läser texthäften också. De som har låttexterna nerskrivna i albumets lilla katalog. Imorgon ska vi sjunga texterna tillsammans. Jag hatar verkligen att sjunga, det är nog det jag är sämst på. Med dig sjunger jag mer än gärna. Imorgon håkan h.

love♥

Igår var godisdagen. Men jag har dumle-vingummi-kokostopp-stopp, så det var bara dagen. Utan godis men med andra saker. Inte så värst special kanske, men saker i vilket fall.
Jag och systerliten väckte morgontrötta ögon med en cykelkvart ner till stenugnsbageriet som säljer lyxfrukostbullar. Tillbaka hem och lördagsmorgon-långfrukost. Sedan planering av dagen som var tom att fylla fritt. En mamma bestämde städning, en lillebror byggde en månbas i lego. Jag målade glasöga. Jag målar nästan aldrig längre, men igår kändes det roligare än att haka på mammas skurning och fönstertvätt. Bra beslut faktiskt.

Den blev klar efter två lagom långa spotifylistor och då passade stranden. Promenad upp och ner i solen. våren finns ibland, men den känns borta nu igen. så velig.

Lite så blev det. ♥

fredag föll över torsdagen som snö föll över våren. igen. Men värre än snö, det finns väl. Vädret är alltid en så oskyldig tillställning. Betyder inte allt för mycket, egentligen. Men ändå är det ganska viktigt tycker man ju när lite tröttare ögon blinkar mot en osynlig sol och lite blötare sockar känns tyngre i skor som inte var gjorda för vinter i våren. Vädret är ändå en förstålig tillställning, bra att skylla på. Vintern som borde vara slut. Våren som bara hoppar hit och tillbaka. Men det kan vara så. Alla ändrar sig ibland. Det är det värsta.
Denna dagen var en kort, bara till ett. Korta dagar känns alltid längre, och ofta bättre. Inte lika trötta. De har tid för äppelkaka och tid för sådant som inte har någon garanterad sekund i den vanliga planeringen. Tid att smula sönder eller göra något av. vilket man vill.
Det är helg nu. Ibland är massor inplanerat på helgmarkerade dagar. Men inte alltid och en oplanerad helg är så väldigt skönt ibland. En sådan helg är denna helgen. Helt tom. På riktigt.


mitt favorithalsband heter sandy, på engelska. Hon är en stackars fågel i bur.
Vit himmel täckt med snö fryser till och med inomhus. Till äppelkaka passar mjölk.
fredagspuss.

idag var ledig måndag. Studiedag. I min klumpighet ingick att glömma alla nödvändiga böcker i skolan. Alltså kunde det inte studeras mer än lite. Istället åt jag rosa frukost, läste bok, fikade kanelbullar, systercyklade, lyssnade slut batteriet på mitt rosa allra minsta tandläkarväder, klistrade in sommaren i album. Gjorde inte alls mycket mer.
Imorgon är det tisdag. Den längsta dagen som finns schemalagd i min vecka. Den börjar åtta och slutar fyra, nästan utan rast. Jag ska räkna då, sekunderna och matematiska självklarheter som måste förstås. Måste måste fast vem som hest förstår att tidiga bussen är enklare beräknad. På latin heter saker inte samma fast de är precis det. samma, fast med andra ord. Många ord. Ord jag ska kunna. Jag kan kanske bli något då. Om jag rabblar utantill. Något som någon redan varit. Vad ska man lära sig om man vill bli mer?

Det är lördag. En trött lite småseg pyamaslördag. Full rätt har sådana dagar. Rätt att bli tomma, trötta och småsega. Planerar livet under en orange filt och läser några ord i en bok jag mest av allt önskar att jag skrev. Äter muffins med perfekt blå färg på glasyren. Tänker tankar åt andra som behöver lite fördubblad tankekraft. Önskar jag var genialisk eller bara enkel.
Igår var det bästadag. Lilla fina och jag trotsade kalla vindar i finklänningarna som hänger på min vägg. Finade till en annan klänning och tittade på fin film under täcket. Funerade på universum och fnittarades till söms.
Imorgon är det söndag fast utan sin rätta innebörd. Jag har söndag på måndag också och kanske är morgondags-söndagen lite halvt lördag då. Helg som är 50% längre är bra helg.

fin helg. ♥

idag föll vinter över våren som just precis för några dagar sedan faktiskt fanns. Det kändes grått. Men den smälter igen. Våren kommer alltid. Så som sol alltid kommer efter regn. Så som min pappa säger alldeles för ofta. Det är bara en tidsfråga. Tiden kvar till våren fylls upp med snö. Så så så så kallt.
Jag fryser lite och räknar tiden som finns kvar att dela upp. En del till boken på engelska, en del till att städa skrivbordet, en del till landskapsträning, en del till funderan över tiden och en del tid- tillåten att förlora på något som kallas inget särskilt. Kanske lite för musik att lyssna texten till. Idag älskar jag gammalt. Vet aldrig varför jag kan lyssna på vissa sånger bara vissa dagar. Ifall ni vill lyssna på min snö utanför mina fönster där jag sitter innanför:
Iggy Pop – The Passenger
David Bowie – Life On Mars?
Nena – 99 Luftballons

jag hade vårklänning idag. det är ju faktiskt mars. pussar♥