Just tuesday.

Grå geografi som gick över till dingande BIP-test och stekt fisk med knäckebröd. Matte där de enklaste talen i hemlighet bytte plats med de svåraste. Sen en film i ett dunkelt klassrumsmörker om nån Gud eller flera hundra. Italienska som inte alls handlade om kaffe, kärlekssånger eller Pasta med olivoja. En dag som visst var bara tisdag sövdes lätt på bussen hem. Hem till franska ord i en bok jag inte vill öppna. Trött tröttare tröttast, i alla fall en grammatisk böjning jag kan idag. Men snart spricker denna dag som en ballong och kommer aldrig tillbaka. De tankar man inte tänkte och allt man skulle gjort blir inte mer än ogjort. Snart är det onsdag, och det är väl en lite  piggare dag...


kände ingen sorg alls

En regig söndag var utlovad att bli en dag på nöjesparken och sånna löften går inte att brytas. Så i En regig bil där dropparna leker tafatt på fönsterrutorna satt familjen med förväntningar i kroppen. Lekte tråkiga billekar och skrek om staden full av tanter och tragik tillsammans med Håkan H. 
 
För att det är mina favoriter va hängselbraxen på! Perfekt i alla flygande snurrar och 70 graders nerförsbackar. Men för att proppa magen full innan alla illemående-framkallningar åt vi megagod brunch på italienska. Dessutom hade de fina toaletter där man var tvungen att öppna alla dörrarna för att läsa de fina låttexterna på väggen.  

När pankakor, tiramisu, foccatia och pizzaslajsar fyllt våra magar följde vi den gröna kaninen över gatan och in till Parken.
ö
När blå pappersarmband var på, satte åkandet igång meddebums! Alltid lika skönt me pirr ända ner i tårna och luft i håret. Lite blött var det och karusellerna speglade sig i pölarna.  


Kul är det att åka, men trött blev i alla fall jag. Lille bror också så vi tog en powernap i solen, som kommit fram ifrån regnhimlen.

Efter en vinst och lite glass var orken tillbaka och vi åkte mera karusell. Kaninresan var ganska tråkig så syster och jag gnugga näsa istället. Då blev den lite roligare.

Regnet kom tillbaka och det blev kallt och blött. Lagom att åka hem i en lite varmare bil. Kul söndag blev det i Göteborg...  

Sorella Bella

Någon gång i mitt liv ska jag fara till klackstöveln och dricka starkt kaffe och bara se allmänt stilig ut. Äta biscotti hos runda, gamla  fru Italienskor som vet bäst. Kanske ska jag till och med bli en sån tant en dag. jag har i alla fall målat en sån tant. Fast när hon inte var tant, utan bara en ungdom som inte visste riktigt bäst... 






                               ♥    

Not really real

Något fint jag letat runt i stad,värld, land och rike efter är strumpisbyxor med hjärtan på. Jag såg sånna för första gången hos Emilio Cavallini (http://shop.emiliocavallini.com/product.php?productid=50&cat=0&page=1) och hela jag blev till ett léende. Det var mer än ett år sen nu (fast de finns fortfarande kvar). Min jakt efter liknande i Swealand började och fortsatte.. ända tills jag såg ett par på en skyltdocka på HM. Såklart va de slut i butik och efter en lång övervägning att smyga mig på provdockans strumpisar gick jag utan varken hjärtiga ben eller ett lèende på läpparna... Ungefär några veckor senare hade jag lyckan att se att de var tillbaka! Fantastiskt kan det gå ibland och nu hänger min dröm på väggen brevid tyllkjol och liten svart...  
 
  



Where the wild roses grow

The fall is falling in and dearest, my dearest...
 All beuty most die. Thanks Nick Cave for your words.






Grått när det blev en färg

Att vakna av ett ösregn som kastar sig i full karriär mot fönsterrutan är ganska mysigt. Regnig söndag kan låta grått. Det är ganska grått också, men inte bara. Grått med färgklickar skulle vara en bra förklaring.
Man kan göra lite vad man vill då. Snurra runt runt eller baka bullar. Jag gjorde bådeoch samtidigt!

Sen när bulldegen växer och gror kan man ha tråkigt en stund. Jag ritade en sorglig dam och halshögg ett bokmärke.


Jag samlade på bokmärken när jag var mindre, ungefär så gammal som bara halva mig. Jättemånga har jag. Ett album är grönt med hjärtan och ganska fint. Speciellt med en rosa ros på..

bullarna blev klara och det visade sig att dom var för goda för att bara smaka en.. då var det ju tur att jag gjort en bullkrans så att man hur lätt som helst kunde skära små skivor. Perfekta att äta många av!

och det bästa var att den gråa söndagen övergick till inte grå alls. Det vackra vädret kom och jag behövde inte längre ha regnet där jag stod. Fint för en runda spring i skogen tillsammans med mamma, Winnerbäck och svamplockarna. Fick gula björklöv i håret mellan stegen, snart är det höst.

papptrosor i en bok och ingenting särskilt

En ganska onödig dag har just dansat förbi. Har gjort bara sånt man gör när man säger att man inte gör något. Fast något gör man ju alltid… annars skulle ju alla saker man gjort bli ogjorda igen och det skulle såklart inte gå! Så det jag gjort idag alltså…

 Läste lite. Har nämligen återtagit kontakten med skolans bibliotek efter ett långt lov utan böcker. Vet inte vad de e för knasigt i min knopp, men just bibliotek är jag väldigt svag för. Skulle kanske bli bibliotekarie ändå. Just en sån med belästa ögon inramade i beiga plastbågar. Eller kanske inte. Lånade i alla fall en bibba böcker igår. Dom handlar om papperstrosor på rulle, glömda trädgårdar och fina, gamla fotografier från en tid som inte var min.
 

 
Letade lite efter musik som var fin. Jag vet inte hur det är för dig men Bortsprungna katter som ropar tillbaks låter väldigt fint i mina öron. Marit Larsens sånger är också bra att dansa till. Så det gjorde jag en stund. Piruett!

Klappade katten som alltid visar sig vara världens knäppaste. Och finaste såklart! Lite som en cirkustiger ser han ut, Leif. och nästan lika stor som pappas skor är han. Dom som jag tycker är så fina!

Det blev kanske en dag trots allt. Fast jag inte gjorde någonting...


Summer of beuty

 fina rosa blommor.
som jag lovade är sommaren inte slut och såhär såg den ut min allra sista lovmorgon..
Fortfarande finns lite sommar kvar och fin e den! Men snart blåser
hösten in och det är nog det bästa ändå...

Me and my circus

Sommaren svaldes i en klunk och nu står det hösttermin skrivet med stora bokstäver framför ögonen. Slut på borttappade dagar och tomma minuter att slarva bort sig bland. Den 11 juni, när blomstertiden var sjungen grundades en lista i mitt huvud. Allt som skulle hinnas med för att låta 2010 bli året med tidernas bästa sommarlov. Oviktiga saker som jag av någon anledning ville ha tid till radades upp. Som om jag inte visste att sommarlovet är de kortaste 10 veckorna på hela året.. Och som om jag någonsin kunnat veta att allt jag ville göra inte behövdes. Det blev världens bästa sommar i alla fall! och det bara tack vare andra oviktiga saker som visade sig vara världens viktigaste. 
En sak som stod på mitt huvuds lista var att starta en blogg. En egen blogg med mina ord och mina bilder av min världscirkus. Jag skulle såklart kunna låta bli att följa listan, men jag skulle också kunna lyssna på henne som för en stund trodde sommarlovet skulle vara en evighet. Det andra alternativet lät finast tyckte jag, så här är jag visst. Meningen var såklart att jag skulle göra verklighet av denna idé innan sommarlovets sista dag var upplevd.. men mina tekniska förmågor räckte inte riktigt till (krångligare med blogg än jag nånsin kunnat tro).. Men nu är jag här i alla fall och trots att inga lediga lovdagar väntar, finns fortfarande en liten gnutta sommar kvar i luften! Jag hoppas att du vill läsa ibland och att din sommar var precis som bara du ville ha den.

Fläderkyss från mig och min cirkus ♥


RSS 2.0