När skolan är slut för idag och det känns i hela huvudet. Lite dunkande värk.
Snöflingor som förvandlats till små små isiga korn som studsar på hårbottnen och några få på näsan. Håret hinner bli fuktigt innan man ens kommit till busshållplatsen.
Hårsprayet som var ifrån morgonen väcktes till doft igen, så den människa som gick förbi nog kände. Kanske tänke han eller hon på att det luktade som någonting de känt förrut. Så tänker jag ibland, när någon luktar som någon.
Idag var det bästa svårt att välja ut. Kanske var det att jag av en fin vän fick oändligt många spotifyminuter. Så jag slipper vela sönder de sista minuterna då man bara kan spela en låt till och frågan alltid är Vilken som är den allra bästa.
Något annat som kan varit bäst var att jag fått en del mindre att göra denna veckan. Listans alla saker minus ett. Italienskaprov som visst var svårare än tillåtet, enligt mig såklart. Lite missförstånd om handling i mataffär som blev skidsemester, men aja.. gjort är nu provet i alla fall.
Att jag inte riktigt vet vart i världen jag ska ta vägen ibland kan göra mig galen. Men kanske händer saker för att någon bestämt att det skulle bli precis så. Trist eller fantastiskt. Oavsett. Något att skriva in i historien.

En Isbjörn på axeln som viskar att vintern flyr hit, då när hoten mot klimatet spräcker deras isar.

Anna Ternheim. Jag får frysknottriga armar.
sockerdricksbubblande puss♥