Helt enkel tisdag som så lätt får känslan av att vara sådär likadan. Som ganska ofta är den tråkiga av de sju. Mest för att dagen bara är just tisdagsdagen utan något mer särskilt. Så brukar jag tycka allt som oftast, men just idag var någon slags tur med mig och istället för vid fem kom jag hem vid lite över två. Det är det bästa med tisdagar, de är så lätta att göra glada om man bara får sluta tidigare. Då fanns plötsligt överbliven tid till fikastund med broder liten som så gärna ville sitta ute och låta kinderna gnistra i solsken och snö, som faktiskt fanns en tisdag som hette november trots att det var mer decembervinter än någonsin tidigare.
Då kunde det inte passa bättre med någonting annat än varm vit choklad ifrån söta saker. Det var det bästa med tisdagen som var idag.

♥

himlen var stor i en färg du inte skulle kalla en färg för den var nattsvart. Nattsvart i morgonen och det var så kallt att sekunderna nästan frös sönder och vår tid var en känsla av ingenting. Sedan blev den dagblå, himlen. Dagblå fast nästan vit. Luft så kall som frost mot kinden och andedräkter och kalla tår. Vinterliv i småstad som aldrig är förberedd på något annat än det som är just småstad. Persiennfabriksskuggor över busstationen som säger just det. Småstad. Vinterliv och andedräkter som fastnar och konserveras för ett slag i luften som finns för oss. Luften vi delar på. Luften som är just våran. Vi som är varandra och vi som lever vinterliv i skuggan av en himel som snart är nattsvartsfärg igen. Inte ens December.

För att den 27 November är min dag. 27 November 2010 och viktigt är det, för 17 är inte vilket som helst, det förklarade mormor. För att födelsedagsmorgon är det himla bästa blev jag väckt klockan 9 och kanske var detta första gången jag blev väckt på riktigt. Jag till och med drömde och det var som det skulle. Paket på sängen och kramar av familj vanilj.


Nagellack och lipstick i samma önskade färg och även ett par röda fina örhängen som tyvärr var lite sönder.. men de ska lagas till har det lovats. Sedan kanske världens finaste pärlhjärta med silverfolieränder och en blå liten haj.. Kanske finaste presenten var boken. The dangerous journey, en välkommen tillökning i knyttesamlingen!


Sedan festfrulle med rosa drink och wienerbröd! Bara för att 17-åriga prinsessor gärna vill ha det så..

Ute låg snö och inne målades naglar och läppar i röd madmoiselle-färg. En fikatur till staden för lite julfönstertitt, mest för att få ha röda läppar i stan på födelsedan...


Sedan hem för mysläs i nya boken som är så himla himla himla barnsligt underbar faktiskt..
Baka tårta skulle vi också och för att det var födelsedag tyckte syster liten att ballonger skulle blåsas. Okej tyckte jag och så gjorde vi det.


Ganska skojigt men mest för att det var födelsedag. Sedan ringde världens finaste sångerskor till mig med egenkomponerad visa! Tänk va fint och att de skulle göra våfflor i min ära och hur himla underbart är inte det trots att deras våfflor brändes! Helt sagolika tjejer är det kan jag säga!!


Sedan kollade jag på bert ljung och skrattade lite för han är faktiskt ganska kul..



Till sist min finaste 17års tårta och den smakade jättegott av blåbär och dajm och grädde och choklad och engelsk konfekt om ni förstår.. Tack alla ni som gjorde min födelsedag ♥

Fina vivetta-drömmar att en fredag låtsas kan bli en del av min verklighet. Sagolikt mycket vad man kan vilja ha...

Wishes that maked my day a bit♥

För ungefär tjugosjunde gången vaknade jag och klockan var äntligen inte mitt i natten. Med hosthost som väckt både klockan 1, 3 och 5 och som nu också väckte klockan 6. För att kanske bli bättre eller åtminstonde slippa smitta hela världen bestämdes det att himla torsdag skulle stanna hemma i mystäcke och kanske är det rätt mysigt ändå. Sjukdom och hostmedecinvägran. För mycket té, pepparkakor och en bok. Med rosa stickstrumpor och rufsigt hår som verkligen har all rätt i världen att vara rufsigt. Sjuk fast inte så sjuk ändå. Mest hosta och då kan man ju vara lite sjuk ibland, för jag blir ju aldrig det annars. Lyssna på shoreline hundratusen gånger, äta pannkakor, nysa med katten och tänka att det är mysigt med snö ute. Så som torsdagar faktiskt kan bli.


♥

Vissa dagar vill man bara ha en favoritlåt att lyssna sönder fast man vet att det inte går, för låten är för fin för det. Alldeles för fin och ja, det finns många sådana låtar för dagar som dessa eller för helt andra dagar. Bara för att idag ville jag tycka bäst om denna. Antagligen vill jag tycka bäst om den imorgon också för att den är så himlans fin fin fin.
För dagar som ligger på marken som slask ungefär. bara en månad kvar tills julafton. ♥

Veckan som hette helvetesvecka på att-göra-listan snörptes ihop och helvete var väl att ta i kanske.. Ett mysigt avslut med helg i alla fall och faktiskt mysigare än vad jag kunnat tro. En världsmysig sova på madrass och titta på Bridget jones sleep over. Kanske var du precis vad som behövdes. Kanske snöade det bara för att göra allt lite bättre och även om det inte var därför, så blev allt bättre. allt blev finare. Snö kan kännas som det bästa ibland.

På en lördag som var ganska trött men ändå ganska skönt mystrött. På en lördag som jag visste inte ens skulle bli en liten punkt på en kom-ihåg-lista att aldrig glömma. Nej, en lördag som precis tvärtom bara var just lördag och ingenting mer. Lördag på promenad för lite huvudvärk skulle bort. Kanske hjälpte mammas lussebullar bättre och snart kommer julstämningstid.

För att alla andra skulle på fest skulle bror liten och jag passa varandra. Jaha, tänktes det väl för det var kanske inte det bästa, men okej okej. Men med världens absolut bästa pizzabagares pizza som såklart var gjord av oss, och med bridget jones 2 för att man måste ju veta hur det går, blev det riktigt mysigt faktiskt. Godis som vi åt upp och vi tycker så olika att vi kunde dela bra utan dumlebråk och så. Bara de svarta fiskarna blev kvar. Helt fint och nöjdast visste vi att vi visst hade det bättre än de flesta.


Å de var lördag som såklart blev söndag sedan. Söndag som ju alltid är mindre magisk oavsett vad. Söndag som blev dag för garderobstäd och.. tja en lussebulle till. Lite yogaböj för det var så fruktansvärt längesen och sedan drömdes det lite. En dröm om julafton i Paris som jag sååå gärna skulle vilja ha, fast det känns lite omöjligt kanske.. Puss♥

Snö trillade ner i fönstren när jag skrev på latin om flickor och olja i olika böjningar. Snö som gjorde vinter av en fredag. En fredag som var tid att andas ut. På en cykel hem till inomhus och Lou Reed. På en cykel med frysta flingor som sticksiga flisor på kinder och läppar som bits på. Men så var man inomhus och Lou Reed sjöng att det var the perfect day.
Några minuter, fler minuter blev tid för ingenting. För fredag är fredag och väldigt snart ska det mysas med filmer som jag aldrig sett, men som på din lista är måsten. För fredag ska vara som fredagsmyssången och sedan ska man vakna upp sin lördag och veta att lördag är allra bästa dagen, oftast.
Fruktansvärt mycket längtar jag efter lussebullar. Det måste vara något med snön som trillade.

A perfect day I wish I spend with you..

Och tack för att dagarna går för då kan listan som ju fortfarande finns, klippas kortare. Franskaprov över, redovisning av turism i sal på tredje våning över, sista snutten engelskaprov över och det kan ju vara skönt att få klippa bort. Klippa bort och glömmas för att säkert någon gång komma tillbaka, men sedan glömmas igen. Fira med fika på mysigaste caféet i stan innan svenskan. Svenskan som bara satts sönder.
Sedan mer av en dag som onsdag är och sedan var inte allt som jag trott, men vad gör det egentligen. Sedan kom sedan, och gult lysande arbetardräkter byggde om världen för att förenkla för framtiden. organisera mera. Fast de försvårade för bussen som fick vänta lite. Men kanske är det bättre, att vänta lite för att få det bättre sen. När det blir vår tur. Bilr det vår tur någon gång? Ja. när gula dräkter byggt om världen för oss.

♥♥♥

Så fort tar veckorna slut och snart kommer en ny som jag troligtvis kommer drunkna lite i. Med viktigheter varje dag och till och med gånger 2 vissa dagar. Då är det skönt att även almenackans sidor börjar bli färre och att jullov faktiskt inte är evigheter bort. Lite dumt att bara räkna ner mot något annat hela tiden, men just nu är det det som behövs. Det får helt enkelt bli så. Och det finns ju en hel del fint även då skolan satsar på mordförsök. En fin är fröken Becca som så snällt skriver.
Så var det farsdag idag och det var inget att ändra på. Sockar i present och hemmagjorda kort av bakplåtspapper och kreativt påklistrat silverpapper. Mysfrukost och inplanerad laxmiddag med släkten och allt precis som det ska vara. Lite tid i förhoppning som ingen bokat upp så blir nog söndag bra ändå.

För att hon sjunger pappa
Glöm inte att ha en fin dag pappa. ♥

Visa vid vindens ängar under en regnhimmel under en lyktstolpe. Inte sommar längre för det var länge sen och det kändes nog ännu mer höst när det blev sommarord i öronen. Hela sverige och hela facebook är fullt med snökatastrofer, men snart har den väl regnat bort igen. Snön. Då blir världen problemfri igen och det är ju bra.
En vecka är snart slut igen men inte än. Geografikapitlet nr 4 är i alla fall slut och det kommer aldrig tillbaka. Aldrig nånsin och det är det bästa med denna fredagen. Kanske var lilla frökens söta spel tillverkat på överblivna bibliotekstimmar det som behövdes för att den skulle klaras av. Geografin. Om inte annat var det ett mycket fint litet spel.
Sedan frös jag mera och mera för alla stolar var kalla och mina tår tinar långsamt. Tur att spotifyreklamen sjunger fredagsmys så man kan mysa med varm choklad. Varm choklad med gräddtopp.
Thirteen är fin på engelska men finare på svenska. kan jag gå med dig hem från bussen? Ja, bara för att det är fredag.

♥

Ett kryss mindre på provlistan och snart helg. På väg hem i en buss fylld med ungdom och någon kökortslös tant med hemmafärgat hår. Lukt av rök och något som inte var rök. Hem tack och bort från en stad fylld med.. ja mest tanter. En med grått permanentkrull som dammsög rabatten fri från höstsmuts och löv. En annan som nyfiket såg på världen som hon blivit för gammal för. Jag ser henne i det fönstret varje gång jag åker den tidiga bussen. Alltid lika skamset nyfiken i sitt fönster med sådana pastellfärgade blommor i vita krukor med mönster på, sådana som gamla damer alltid har. Blommor som de håller om sedan barnen flugit ut. Blommor som sällan dör. Kanske vill de hålla liv i sin värld för att deras ålderdom inte ska förmultna dem totalt. Förståligt, kan hända.
Sedan åkte jag iväg med bussen och buss heter omnibus på latin, kom ihåg det. Geografi i en grön bok som är bara för trist och lite latin för omibus heter det, det kom jag ihåg. Men före viktighet skulle jag dansa ihop en krabelursmet med Veronica Maggio och en hel sats till mig för ingen annan fanns att dela med. Ingen annan att dansa med. Inte idag heller.


♥♥♥

Nu var det ju så att det man inte gjorde då får man göra nu. Det visste jag väl, men det kändes lättare att få det gjort imorgon imorgon imorgon. Imorgon är det prov och morgondagen efter det också. Det är så mycket att tänka på att man nästan glömmer att dagarna går och sedan är det prov prov prov inlämning inlämning och redovisning. Kanske är det skönt att dagarna försvinner fort för då är det snart en sanning att julen nästan är här. Kanske gör det inte allt om proven går lite sisådär fast kanske gör det ganska mycket ändå... Men det funkar ju trots allt, bara man äter pizza på den längre lunchrasten någon gång eller så. Så att hela skåpet luktar pizza när man öppnar bara för att vi satt kvar tills alla andras lunchraster avslutats. Bara för att det var ganska mysigt en onsdag som visst var redan onsdag, snart torsdag. Sedan fredag och dagarna går. Sedan blir det mörkare och kallare och mungipor torkar ut av trötta meningsböjningar och all vinter som sakta kommer. Men det var ju ändå tur att man kan säga att snart. Snart kommer sanningen om julen.

♥

Det var bestämt att han skulle vara bäst och han var så bäst man kan vara. För alla dom som var där och för alla dom som inte var där och för alla dom som aldrig kommer förstå honom sjöngs det. Av honom. Med honom. Han var där. Jag var en av fler än tiotusen. Men jag var nära och han är så bäst. Svårt att tycka något annat faktiskt.

släng ner nyckeln min fina
och få mig av den här jävla gatan
har stått i regnet så länge att jag börjat krympa


Blitt sparkad runt några gånger
Som en del måste bli
För att fatta vad som betyder nåt
Och vem som går att lita på



Jag tror jag hörde nån
Längst fram ropa mitt namn
Och publiken i bakersta raden
Verkligen hatade mig till hälften av sina hjärtan


Elvispojkarna som slänger upp påskliljorna
andra  Långgatan-flickorna
med hjärtat av på mitten
när Jag går runt här  i feber
nere vid kanalerna
och nån dag är Jag glömd här...
Kom igen Lena

Känn ingen sorg för mig Göteborg.
Den 6/11 2010 fanns ingen sorg i Göteborg.
♥

Lillasystrar kan nog klassas som det mest ogenomtänkta i denna värld. Så himla konstiga idéer kan komma ut ur deras små munnar. Det är ju nästan så det är konstigt att jag tycker att du är så himla underbar ändå. Kanske är det bara för att också jag är en syster liten...




Du är kan vara det jobbigaste på denna jord, du kan verkligen det. Men du är något av det finaste också. Det är du. ♥

Sovmorgon och skönt fast det inte går att sova ändå. Sätta igång i-tunes för det är skönt att inte göra nåt förutom att försöka förstå alla texter och låtsas att man levt så länge som dem. Nästan somna, fast bara nästan och sedan helgfrukost fast det är torsdag. Men det är ju lov, ju. Rosa sked i yoghurten fint till farmors turkosa morgonrock och en grapefrukt. Rödrosaorange ungefär. Himla underbara morgon!


Morgonmys och kanske sova lite till. Sedan tänktes tanken på springrunda och så blev det. En tia i skon som önskade tur eller bara ville göra mig tio kronor rikare. Nästan morgon fortfarande och kall luft. Sedan ducha och måste bara testa hur äpple smakar att äta i duchen. Ganska gott.

Sedan det som skulle göras och det var många sidor men boken tog slut och den var ju till och med bra. Mysfrys läsning på altanen. Två halsdukar och två filtar och så jag.


Himlen var lika kall som mina fötter efter ett tag, men duktigt läste jag klart och sen åt jag tigerkaka som var mer chokladig än ljus. Jättegott fast jag tycker tvärtom är godare.

Puss på torsdag♥

Sova tills lillasyster duktig väcker med frukost och léende. Vidbränd mannagrynsgröt och underbara morgon. Vi kan väl måla med vattenfärg Tilda?! Eller göra exprement med cocacola och menthos så det flyger i luften!! Vattenfärg blir fint, tack.. på pappret, på golvet, på händerna och på hennes strumpbyxor.. Vad ska vi göra sen? Vika loppor! Säg en siffra, en färg.. biräta en hämlis! Å sen.. underbara barnvaktstisdag, faktiskt..


♥

Å det är lov och all tid i världen ligger på golvet i ett rum som man kan städa om man vill. Himlen är mjölkvit och världen är omskakad av höst. Blandfärgade katter springer som vanligt över dränkta grusvägar och du har kattallergi. November är min månad, det har alltid varit så. Nu finns allt att göra men orken eller kanske lusten är borta. Fotografibunta med léenden som man kan känna spänningen av. In i album och kom ihåg att det var bättre förr.
Ljuden som hörs är regn och bilar och bara lite men de tystnar aldrig och det är väl så att vi vet det nu. Vi kan klockan och ganska snart är skolan slut och då var det väl bättre förr ändå. Tänk när jag blir stor och kan göra precis som jag vill. Tänk om det är precis lika bra som på korten då. För då var allt vårt slit värdefullt ändå. Då kan vi sjunga med i sångerna för då är vi en del av stora världen. Tänk när jag blir stor. I november blir jag lite större.

November, Laleh