Gruset och träden och lite asfaltsfläckar på gatorna. Gråa bilder i en svartvit värld. Snön smälter sakta och fylls över med ny. Flingor som faller över latin som redan fryser i ett starkt belyst klassrum. Ord som ska fastna hårt men vem vet väl varför? För att jag ska säga liten kyss till dig. basiolum. För att lyckas komma närmare drömmarna eller för att det kanske är roligt. Den logiken lär stanna oförstålig för mig.
Inte heller januari, snart februari, kan jag förstå. Bara månader av grått. Svartvit verklighet som söver ner alla förhoppningar om våren. Men våren kommer väl, då när vintern tagit slut.
Tills dess ska jag lyssna på sånger om kärlekskrångel, och annat som är alla livs mening att lösa. Drömma drömmar med socker på. Låtsas att sångerna bara handlar om oss. En Mig och en Dig. Plural i verklig mening.
basiolum.

telefon ♥

Visst är världen full av genier. Vissa som kan matte, andra som sjunger så man börjar gråta eller skratta eller bara le med hela magen. Eller helt enkelt så man förstår varför vägen hem från bussen är så lång. Det snöade idag. Vintern som ville berätta att mer kyla fanns kvar att ge. Stora snöflingor trillade ner över allt som fanns att frysa vinterkallt igen. Det var som i en film att gråta till. Precis som att gå genom slutet på en film där slutet var lite oklart, men så man tänkte att "vad spelar det för roll, egentligen". Jag läste just ut en bok med sådant slut. En som tipsades om hit och dit av de som läser bra böcker, och som jag nu läste. Bra, himla bra var den. Jag spelade the scientist och hjärterdams sista sång på vägen hem i snön och förstod. Precis som jag sa, varför vägen var så lång.

10 sånger att känna känslor till.
Hjärter Dams sista sång Live Stockholm 11 augusti 05
The Scientist
Fanfanfan - Kl. 03.00 på natten
Jag Ger Dig Min Morgon
Tralala Lilla Molntuss, Kom Hit Ska Du Få En Puss
2006
Someone New
Mitt lilla Barn
Söta lilla blomma
Into My Arms

Pusspuss lilla molntuss ♥

Våren finns på riktigt. Det gör min lilla stad också. Min lilla stad som jag tvingas kalla min för att jag bor här. Fast den kan vara mer än bara lilla staden ibland, aldrig stora, men något mer. Något som gör att det inte gör något att den är liten, som gör att det inte spelar roll att staden är till och med världens minsta och att jag visst tänker fly när jag kan. Något som man kan hitta i staden ibland och som jag gillar. Till och med flera sådana saker finns det. Saker som är bra med den lilla staden som jag bor i och som ju är min. Den som är deras också och den samma som är din.
Isen smälter här så man behöver snart inte smyga längre. Tanterna klarar sig själva över gatorna och det är inte natt klockan fyra efter skolan. När maten i skolan är äckligast äter man ute så alla kläderna luktar uteätning efteråt. Klart att det inte spelar någon roll, mest en objektiv beskrivinng så någon som åt den äckligaste maten i skolan kan förstå. Min tröja luktar fortfarande av ett stycke vardagslyx.
I en liten stad är det lätt att tro att hela världen är likadan. Människorna som lever samma liv och är varandras förebilder, tar efter varandra och växer ihop till en klump av samma sak. Men det kan vara bra också, för då syns de som sticker ut bättre. De som är tvärtemot för att de vill, eller bara helt enkelt för att de inte har likgiltigheten som förebild. De som skulle kunna rädda världen om de ville, eller som kan prata med svåra ord utan att få dem att låta så svåra som de faktiskt är, de som föstår att världen är mer än likadan. Världen som är mer än små gator man kan namnen på och mer än en strävan efter JCmodellens stil på de där treväggade reklampelarna som är över hela staden. Tur att de finns, de som har tankarna högre och som vågar förstå att världen är större. Till och med i en liten liten stad av likadant finns dem. De som gör hela världen större.

Som sagt. våren finns på riktigt. ♥

Himla geografi. himla geografi. himla geografi. Himla HIMLA himla. aah. Boken öppnades. boken stannade öppen... geografi en lördag.. helt enkelt nej.
Men en hel del annat hann man med då man inte gjorde som man skulle. Springa en lagom runda, hyra film så att jag kanske kan säga, om nån frågar, att jag faktiskt sett filmen. Annars är mitt svar på den frågan alltid nej. Mest för att jag sällan tittar på film. Också för att när jag väl tittar glömmer jag namnen på dem.. så när man frågar om jag sett nån film, så blir det alltid nej... Men egentligen var ju inte det alls anledningen till att hyra filmer. Egentligen handlade det helt enkelt bara om barnvaktslördag...
För att anledningarna till geografisk läsning skulle bli färre höll jag hela dagen i ständig aktivitet. Inga mellanrum någonstans faktiskt. Grimash-tävling i trädgården blev en av många mycket relevanta sysselsättningar...

Kanske ska jag verkligen försöka förstå det där geografiska snart. Om bara en liten liten liten stund och två straxar... Självdiciplin kanske kan bli målet med dagen imorgon. Eller med hela livet...
Puss för en mysig lördag i alla fall ♥

Det där immiga som svävat i luften nu alldeles för länge kom tillbaka. Dimmigt, grått och osynligt fast synligt och mest trist. Våren som lovade skulle kännas närmre. Andedräkter i luften som blivit ett krav att förklaras med ord som kondens och daggpunkt, och sedan hela jordens väder som ska sammanfattas med geografiska ord. Det räcker inte med att veta att vädret är tråkigt eller att vintern är det kallaste då allt fryser så. Det blir väl vad en helg kommer sammanfattas med sedan. Geografi. Något är det väl bra för hoppas jag...
Men helgen inleddes på det bästa av sätt. Skratten har funnits hela dagen nästan, och det gör ju allt bättre. Turistande i ett kallt klassrum med hårda stolar, men det gjorde inte så mycket. Inte om man har franska sen för att bara sitta i liten liten ring och prata om evig kärlek och andra viktiga saker att fundera kring. Som att man kan skaffa hund istället för barn eller att man skaffar trettio stycken... bara så att man kan skratta åt hur fel det blev bara för att det skulle vara på franska.

Latin med gamla böcker som säger att flerspråkighet kan ge psykiska störningar och vi som går samhäll språk!! Att man dessutom kunde lära sig om varför det är bra att fiskar inte pratar var bara ett litet plus.
En Semla med en av vännerna som snart flyr till Italien för många månader. Att prata om fanns det mycket...

Det blev fredag av dagen ändå och det är forfarande precis vad det är. Fredag!!!
fina bilderna..

Konstig vecka det här. En dags helgtisdag mitt i så man förvånar sig över att det ju är fredag redan i morgon. Idag är det torsdag bara, men ändå, det är snart helg och snart vår. Så kändes det i alla fall då mina jättesmutsiga skor trallade sig hem ifrån bussen. Solen syntes och luften var så klar att man såg nästan allt som fanns att se. Ingen dimma alls i vägen. Det är så fint egentligen, att vädret kan göra att man blir glad. Lite tristare när vädret inte är så fint, men det blev inget torsdagsbekymmer. Klockan var inte så fasligt mycket heller. Det syntes på skuggan av mig på asfalten, för benen var jättelånga som de blir när solen står i tidigare tid. Ganska skönt kan tyckas. Så tyckte i alla fall jag. Även om det är jättelångt kvar till våren egentligen...

Idag fick jag mitt rosa tandläkarväder på posten också...

Det kunde man också bli glad av. Mer glad än av solen till och med... ♥

Studiedagsledighet en tisdag, och det måste vara det bästa som kan hända en tisdag kändes det som när man vaknade utvilad gånger nästan tusen..

Min favoritfrulle mannagrynsgröt och till och med sylthjärta fanns det tid för. I ett försök att läsa tidningen åt jag utan att någon annan var vaken i huset. Det var grammisar som jag fastnade vid, sedan kom jag inte längre. Jag är inte så bra på att läsa tidningen. Gör det faktiskt aldrig. Förutom om det står om Håkan som vunnit gånger tre eller om det är studiedag en tisdag.. eller om det är både och, samtidigt..

Vädret var för tråkigt att prata om. Man såg inte ens lite långt alls. Bara helt vitt så himmel och den sista snön smälte ihop. Jag kom på att isen smälter nu så det är kanske bara därför. Att isen smälter tyckte jag var bra för då kunde jag springa första rundan för i år, och jag som inte tränat på hela vintern! Men Oj vad jag tycker om att springa egentligen..

Jag beställde ett litet paket till mig själv för nån dag sen, som kanske hade en chans att komma redan idag. Efter tre tittar i brevlådan och ingen post alls blev jag lite otålig. Ugefär klockan halv tre tittade jag igen och tänkte att på fjärde ska det ske.. Men nej, där låg bara ett räkningskuvert och Sköna Hem... Imorgon kanske..
Men ganska bra dag ändå... Puss♥

söndag.
Jag blev arg på spotifytimmarna som tog slut.
Jag hann precis lyssna på We're Going To Die en sista gång.
Jag städade mitt rum.
Jag hittade mina knästrumpor som jag letade jättemycket efter igår.
Jag vaknade till att mamma bakade semlor.
Jag har nog ätit en semla varannan dag sedan den första tror jag. ojdå.
Jag tänkte göra något nödvändigt och bra. Sedan glömde jag blort det.
Jag funderade på bästa meningen att skriva på en rosa liten i-pod.
Jag kom på vad jag ska skriva.
Jag läste om Bea Szenfeldt. Hon är cool.
Jag tänkte på att himla många fyller år nu.
Jag lyssnade på "vilken smak du än tar får du alltid vanilj".
Jag tänkte på hur perfekt sagt det är.
Jag hittade en dyr sammetskänning jag önskade var min.
Jag letade efter våren.
Jag hittade den inte.
Jag planerade att ikväll ska jag göra yoga.
Jag gjorde yoga.
Jag läste en fin bok om klänningar och sånt.
Jag tänkte på söndagar. På hur de bara försvinner i allt.

♥

Det finns riktiga tanter i denna värld som behöver hjälp över gatan. Sådana i basker över permenentat vitt hår, med små skor och en röd liten kånken på ryggen. Över en isgata i den lilla staden kan de hjälpas. I den lilla staden. Där finns det många tanter, faktiskt mest av allt känns det som ibland.
I den lilla staden där man springer på, säger hejhej, träffas på bussen, pratar om hur semlor ska vara, förgyller dagar med att fly skolmaten för en mysigare mat som kan talas om igen, att den var mysig, väldigt mysig faktiskt, husen är fula, men där finns fina, några stycken i gamla delen, där man kan köpa kanelbullar och äta på bänken en bit bort, som vi tänkt många gånger, när det blir vår i den lilla staden, då går det ju bra, kanelbullar ifrån bageriet där, de som bytt ägare, trevligare nu undrar man ju, gatorna sandas, men man kan halka ändå, vi får fånga varandra, rädda oss i vintern, hjälpa tanterna, tanterna det vimlar av, över gatorna, i den lilla staden, där bor vi nu.

Tänk när jag blir Tilda tant att räddas över gator. Då ska ha insett att lilla staden var för liten för länge sen. Då ska jag vara liten tant i en större stad i en större värld. Fast gärna med basker över vitt permanentkrull och en röd kånken jag med. Så hade jag tänkt..
♥

Ibland tror man nästan inte på saker som händer bara för att de är sådär lite lite för omöjligt bra. Lite för mycket av något litet, för mycket för att ske en mulen tisdag i början av januari. Fast nej, helt lagom bra tycker jag nog i eftertanke. Saker som är sådär lite för bra så de förstoras till ännu bättre och nästan svårt att sova. Då kan det bli mindre av en onsdag som hamnar brevid i jämförelse, men det kan också vara så att det räcker att veta. Veta vetenskapen om att en tisdag log under den mulna himlen.

När jag delar upp och räknar ut dagen idag på mina tio fingrar kommer jag på en annan sak också. Att även onsdag var himla bra.

1. Jag läste ut en bok som jag borde ha fällt tusen tårar till, men grät inte alls. Jag skäms lite eftersom boken var en sådan man såklart ska gråta till, men det gick inte. Fast mänskligheten hade faktiskt rätt om den, att den var attans bra.

2. Franskan fick sluta tidigare fast det aldrig händer. Visserligen bara fem små små minuter som inte användes till någonting nödvändigt alls. Men ändå, för att det hände.

3. Skolcaféet hade sådana där galet goda kokoschokladrutor som var ännu godare efter en morgonfranska och såklart med två fina flickor som också förstått dessa kakors magi.

4. Biblan var öppen för mellantidsplugg. fast utan plugg.

5. En storebror jag gärna skulle vilja vara lillasyster till hade sagt till den riktiga lillasystern att en dikt som var min var fin. Man blir ju lite glad då. Lillasystern är för övrigt världsmästare på att vara bra.

6. Min bästa lektion var mer bäst än på länge. Även om den kunde vart ännu bättre. såklart.

7. Jag hittade en present till min mamma som fyller år imorgon. En mamma blir nog glad för det.

8. Jag fick bestämma kvällsmat. Stuvade makaroner!

9. Jag tvingades gå hem för att min bror så dumt skadat foten så att han inte kan köra och hämta. Konstigt nog ganska bra grej ändå, att gå hem i kallt mörker.

10. Att det inte var jag som skadade foten blå, för då hade jag nog inte haft en lika bra onsdag att räkna på fingrarna.

♥

måndag och mera måndag än på veckor. mest måndag. Vardag och allt ska fallas på plats. Men trots att jullov är underbarast finns det ändå något som är lite lite skönt med att det är måndag igen. Vanlig måndag. Kanske för att det blir lite mer dag av dagarna när någon annan organiserar dem. Det blir en omöjlighet att sova sönder en måndag eller att göra ingenting tills till och med det blir tjatigt. Kanske kommer jag inte ha tid till något jag egentligen vill nu när schemat är framme att följa, men det är ju okej ändå. Det man verkligen vill ha tid till är ju bara att ta tid till. Faktiskt.

Jag gillar vintern. Men vissa dagar gillar jag våren mer. Jag vet att det bara är Januari, inte ens halva har gått.. Men jag börjar längta efter vår... Denna är bra. mest på våren. fast egentligen mest alltid.
♥

Idag var det visst lördag fast jag tvärsäkert vaknade i tron på söndag. Himla knäppt, men verkligen skönt ändå. En dag extra fast inte egentligen. Dessutom vet jag ju att lördagar är bättre än söndagar på många vis, så glad för lördag blev i alla fall jag.

Imorgon har jag en årfyllande syster så lite marängtårtsvisp var uppgiften som stod på mig. För att det visst är hennes favorit.

Sedan placerades julen i små plastlådor för att gömmas igen, ända tills nästa jul ska göras.

Och en mamma kom hem och visste precis rätt. Att om man köper Amelie till mig att titta på när man helst vill, helt utan särskild anledning. Då gör man en lördag bara bättre.
puss.♥

♥

en dag till har snart ätits upp då den råkade blandas ner i krabelursmeten och stekas slut på medelvärme. Vad som har gjorts idag är detsamma som summan av 0+0+0+0+0 i oändliget. Ingenting. Det vill säga Ingenting som inte var snurrar i grön långklänning, några tusen ord i en bok som måstes igenom, krabelurer och ovikta onödiga minuter till annat som tillhör ingentingkategorin. 0+0.
För att i alla fall komma fram till någonting bytte jag grönt långblommigt mot gamla herrbyxor. Bytte tystnaden i huset mot en ung mans röst alldeles för högt, en röst som inte kan bli bättre. Aldrig sämre heller. När jag var 11 år köpte min mamma en CD till mig som var den allra allra bästa i min då 11åriga värld. Ett halvår senare köpte mamma en ny CD. Det var en likadan för den andra hade slitits sönder i min klumpiga silvergrå spelare. För er som aldrig någonsin låtsats vara lite djupa eller inte alls i 11-årsåldern och för er som fortfarande inte hört den unga mannen sjunga. För er som faktiskt läser vad jag skriver lite då och då. Till er.

♥

Någon har köpt för många clementiner igen. Extrapris så man köper alldeles för många. Clementintid i vintertid. Soldränkt snö och vackert väder men bara utanför. Hål i alla strumpbyxor och clementiner som inte riktig smakar. Sånger av erfarenhet men hjälper erfarenheten dem? De som sjunger om det som någon faktiskt förstår, men inte alla kan väl förstå. Eller vem som förstår är kanske inte det som spelar roll alls. Det som spelar roll är kanske vem som bestämde vad som räknas som erfarenhet eller vem som köpte för många clementiner ifrån första början.
Vad ska man göra av tid som finns till för att hinna ikapp hela höstar? Tid att fylla fritt eller tid att tänka sönder. Vad ska man önska mer när det man verkligen önskar inte finns på extrapris. Hur ska man veta vad som är värt att veta eller vad en måndag i Januari egentligen finns till för. Hur ska man straffa sig själv sedan, när man insåg att tiden att hinna ifatt bara blev ytterligare en sak att hinna med. Hur ska man någonsin kunna berätta för de som verkligen behöver veta att den som köpte för många clementiner inte gjorde det med vilje. Hur skulle du svara om jag frågade helt vanligt. Om du ville dela en clementin med mig?

♥

Ingen lever väl en dag utan att tänka på omöjligheten. Det som inte kan vara möjligt. Det som aldrig kommer gå. Det som bara går för andra. Det som är deras möjlighet. Vissa dagar känns nog mer så än andra. Säkert mer för en del och kanske aldrig för andra.
Som när luften bara blåser ut ur en och det blir tungt att andas in igen. För man vet att bara man andas in kommer man tvingas blåsa ut igen och kanske går ingenting framåt. Bara runt som bussarna som bara kör och kör men alltid kommer tillbaka. Precis som klockan som aldrig kommer till dörren. Precis som dagarna som är samma fast de byter namn, fast de är ju aldrig samma men ändå. Kanske är vissa dagar gjora av glas och andra av asfalt och andra helt inlindade i bomull och moln. Kanske är det tur att det aldrig blir morgondag och kanske är ingenting som någon tror egentligen. Eller så är det bara precis så. som man tror. Antagligen ska det vara så.

Januari ser ut som januari är tänkt att se ut. ♥

sista dagen på året som skulle bli den bästa. I en värld som gjord av glas. Nyårsafton och afton som låter fint. Festligt fint och så skulle det bli. Goaste kvällen me de fina och allt som hörde till. Middag med skratt och sång där blåa laget alltid förlorar. Smällare som försöker skjuta sönder det sista av året som är kvar. Inte svårt att skjuta sönder glas. Löften som lovas, några möjliga och något drömmande lite omöjligt. Nyårsafton och snart nytt med ny kraft och nya dagar att fylla. Som en ny saga att skriva på och som kan sluta hur som. Ett nytt år som visst hör ihop med det gamla men ändå är helt nytt. Hoppas alla vi gör 11 till det bästa och hoppas alla ni också hade en fin afton!


dagen som är idag och som började redan inatt blev varm chokladdag. En lagom start tycker jag!

Puss på 2011 ♥